Skriv ut den här sidanEsofaguscancer fortsättning
PALLIATIV VÅRD
Av latinets pallium, ”mantel” och palliatus, ”bemantlad”. Manteln symboliserar omsorgen om den döende människan(5).
När bot för patienten inte längre finns krävs ett klart och medvetet förhållningssätt i omhändertagande för att kunna hjälpa både patient och närstående. Då är palliativ vård aktuell (13). Vårdfilosofin innebär en helhetssyn på vården av döende, där målet är ”att få leva tills man dör” genom att upprätthålla funktioner, livskvalité och ett värdigt liv. Det innebär lindring av smärta och andra svåra symtom hos patienter men också att ge stöd till närstående. Vårdandet beaktar fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella behov (5).
I SOSFS: Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) beskrivs mål för hälso- och sjukvård. I § 2 står att ”målet för hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården”. Kraven på hälso- och sjukvård beskrivs också : ”vården och behandlingen ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten” (13).
De första mätningarna av det vi kallar livskvalité gjordes under 1950-talet av Förenta Nationerna, FN. Då användes begreppet levnadsnivå. Levnadsnivå är en del i livskvalité, men idag lägger vi också fokus på olika värden i livet såsom livets innehåll. Livskvalité är det du själv bestämmer ger kvalitet åt livet. Varje människa avgör vad som är livskvalité åt honom eller henne. Ingens livskvalité kan sägas vara mer eller mindre värd än någon annans. I en människas livskvalité kan ingå hälsa, ekonomi, sociala relationer, boende, fritidssysselsättning, självkänsla och arbetsförhållanden.. Det kan vara musik, litteratur eller annan form av kultur (15).
Olika mätinstrument finns för att mäta livskvalité. EORTC, European Organisation for Research and Treatment of Cancer har en specifik grupp för livskvalité. Det är den äldsta och största organisationen i Europa som genomför kliniska tester på cancerpatienter. Olika formulär har utarbetats, QLQ-30 användes för att bedöma livskvalité hos cancerpatienter. För att utvärdera patienter med esofageala sjukdomar, finns QLO-Esofagus 18 (17). För bedömning av dysfagigraden finns ett speciellt graderingssystem, Takita´s dysfagi gradering. Dysfagi graderas enligt nedan angivna definitioner.
Dysfagigradering på en 5-gradig skala:
- 0: förmåga att äta normal kost
- 1: förmåga att äta fast föda
- 2: förmåga att äta viss halvfast mat
- 3: förmåga att svälja vätskor enbart
- 4: komplett hinder (1)
Esofaguscancer är en sjukdom med mycket dålig prognos. Mer än hälften av patienterna är inoperabla vid tid för diagnos. Främst syftar behandlingen i palliation och då genom att avlasta dysfagin och därigenom förbättra livskvalitén (2).
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med arbetet är att beskriva en esofageal stents effekter på livskvalitén hos patienter med inoperabel esofaguscancer samt beskriva de komplikationer som kan uppstå under och efter stentinläggningen.
Previous page: Esofaguscancer palitativ vård med stentbehandling
Next page: Gastrit