Skriv ut den här sidanGisela Ringström
Faktorer som har betydelse för sjukvårdskonsumtion vid
Irritable Bowel Syndrome, samt nyttan av patientutbildning.
Doktorsavhandling
Gisela Ringström
leg. sjuksköterska.
Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborg 2008-12-04
Engelsk titel: ”Factors of importance for health care seeking in irritable bowel syndrome and the use of patient education.”
Irritable bowel syndrome (IBS) är en funktionell mag-tarmsjukdom med en prevalens på 10-20 % i västvärlden. IBS kännetecknas av smärta och/eller obehag i buken som är kopplat till ett stört avföringsmönster. Patofysiologin vid IBS är endast delvis klarlagd och behandlingsmöjligheterna är begränsade. Sjukdomen är ur medicinsk synvinkel ofarlig, men många drabbade har utomordentligt svåra mag-tarmsymtom och låg livskvalitet. Även om inte alla söker sjukvård för sina mag-tarmsymtom är IBS förenat med hög sjukvårdskonsumtion och sjukfrånvaro, vilket leder till stora kostnader för både individ och samhälle. Många IBS-patienter upplever dessutom att de blir otillräckligt informerade och inte tagna på allvar för sina symtom i sina kontakter med sjukvården.
Syftet med avhandlingen var att identifiera faktorer som påverkar sjukvårdskonsumtion vid IBS, undersöka hur mycket och vilken kunskap patienter med IBS har om sin sjukdom, samt att utveckla och utvärdera en strukturerad patientutbildning för patienter med IBS, en s.k. IBS-skola.
Arbete 1
Ringström G, Abrahamsson H, Strid H, Simrén M. Why do subjects with irritable bowel syndrome seek health care for their symptoms?
Scandinavian Journal of Gastroenterology (2207) 42; 1194-1203.
Alla individer som uppfyller diagnoskriterierna för IBS söker inte sjukvård för sina symtom. Faktorer bakom varför man söker sjukvård, eller väljer att avstå, är endast delvis klarlagda. Vi undersökte 218 individer med IBS enligt Rom II kriterierna, dels personer som inte sökt sjukvård för sina mag-tarmsymtom (non-consulters), dels patienter som hade sökt sjukvård. Non-consulters rekryterades via annons i en lokal dagstidning, individer som uppfyllde Rom II kriterierna för IBS och som angav att de aldrig hade sökt sjukvård för sina mag-tarmsymtom inkluderades i studien. Patienter som var omhändertagna inom primärvården, men inte skulle remitteras till gastroenterolog, rekryterades för deltagande i studien. Patienter som var remitterade till gastroenterolog rekryterades från vår öppenvårdsmottagning. Validerade frågeformulär för värdering av svårighetsgrad av mag-tarmsymtom (Gastrointestinal Symptom Rating Scale), psykologiska symtom (Hospital Anxiety and Depression scale, Symptom Check List-90 och Visceral Sensitivity Index), livskvalitet ( IBS Quality of Life och SF-36) och copingresurser (Coping Resources Inventory och Sense of Coherence) fylldes i av alla för jämförelse av dessa faktorer mellan grupperna. Skillnader som sågs var att non-consulters hade bättre livskvalitet och copingresurser samt lägre grad av psykologiska symtom, jämfört med patienterna som hade sökt sjukvård. Däremot var svårighetsgraden av mag-tarmsymtom likvärdig i de båda grupperna. Det var också skillnader mellan patienter som var omhändertagna inom primärvården och patienter som hade remitterats vidare till gastroenterolog. Primärvårdspatienterna hade bättre livskvalitet samt mindre svåra mag-tarmsymtom och mag-tarmspecifik ångest jämfört med dem som remitterats till specialist.
Arbete 2
Ringström G, Agerforz P, Lindh A, Jerlstad P, Wallin J, Simrén M. What do patients with irritable bowel syndrome know about their disorder and how do they use their knowledge? Accepted for publication in Gastroenterology Nursing (2008) I tryck 2009.
Det har tidigare visats att patienter med IBS är missnöjda med informationen och omhändertagandet i sina kontakter med sjukvården. Vi inkluderade 86 patienter som fått diagnosen IBS av en primärvårdsläkare och remitterats vidare till gastroenterolog. Patienterna fyllde i ett frågeformulär, utvecklat specifikt för denna studie, angående sin kunskap om IBS. Avsikten var att undersöka vilken information patienterna hade fått, hur nöjda de var med sin kunskap, samt vilken information de önskade få om IBS. Våra resultat visar att endast en liten andel av patienterna upplevde att de hade fått tillräckligt med information. Majoriteten av patienterna hade nästan alla rätt på ett kunskapstest om IBS, men många kände sig trots detta missnöjda med den kunskap de hade om IBS. Patienterna ville i första hand få information om vad de själva kan göra för att lindra symtom följt av vilka behandlingsmetoder som finns samt information om vad symtomen beror på.
Arbete 3
Ringström G, Störsrud S, Lundqvist S, Westman B, Simrén M. Development of an educational intervention for patients with irritable bowel syndrome (IBS) – a pilot study. BMC Gastroenterol 2009;
En patientutbildning, s.k. IBS-skola, utvecklades och prövades i en pilotstudie med 12 patienter. IBS-skolan bestod av sex träffar á två timmar, en gång per vecka, i grupper om fem till sju patienter. En sjuksköterska, mag-tarmläkare, dietist, sjukgymnast och psykolog ansvarade för varsin föreläsning där information om IBS gavs kombinerat med ett stort utrymme för diskussion i gruppen. Många patienter har hittat lösningar på en del av de problem som mag-tarmsymtom kan orsaka i vardagen och uppmuntrades att delge varandra sina positiva erfarenheter. Fokus låg på att hjälpa patienterna att se de möjligheter de har att själva påverka sina symtom i det dagliga livet. Frågeformulär för värdering av hur patienterna upplevde utbildningen fylldes i efter IBS-skolan. Patienterna var mycket nöjda med utformningen och innehållet i IBS-skolan och den nya kunskap de hade kunnat tillgodogöra sig. Vi såg också tendenser till förbättrad livskvalitet och minskade mag-tarmsymtom efter IBS-skolan i denna pilotstudie.
Arbete 4
Ringström G, Störsrud S, Posserud I, Lundqvist S, Westman B, Simrén M. Structured patient education is superior to written information in the management of patients with irritable bowel syndrome – a randomized controlled study. Submitted
En större studie genomfördes för att utvärdera effekter av denna IBS-skola och också jämföra dessa med effekter av att enbart få skriftlig information om IBS, s.k. Guidebok. Effekterna mättes med validerade frågeformulär för värdering av upplevd kunskap om IBS, mag-tarmsymtom (IBS Severity Scoring System), livskvalitet (IBS Quality of Life) och psykologiska symtom (Hospital Anxiety and Depression scale och Visceral Sensitivity Index). Sammanlagt 143 patienter deltog och hälften randomiserades till att delta i IBS-skolan och den andra hälften till att få den skriftliga informationen. Patienterna som deltagit i IBS-skolan ökade sin kunskap, minskade sina mag-tarmsymtom och mag-tarmspecifika ångest i högre grad än vad patienterna som fått skriftlig information gjorde. Vi såg också förbättringar avseende generell ångest och livskvalitet efter IBS-skolan, men inte efter att man fått skriftlig information.
Slutsater:
· Det var skillnader mellan de individer som hade sökt sjukvård för sina IBS symtom och de
som inte hade sökt sjukvård (non-consulters). Non-consulters hade bättre livskvalitet och
mindre uttalade psykologiska symtom, medan svårighetsgraden av mag-tarmsymtom var
likvärdig i de båda grupperna. Dessa fynd betonar vikten av att basera patient-
omhändertagandet på en helhetssyn och inte enbart fokusera på enskilda mag-
tarmsymtom. Skillnader sågs också mellan de IBS patienter som var omhändertagna inom
primärvården och dem som remitterats till gastroenterolog. Primärvårdspatienterna hade
mindre svåra mag-tarmsymtom, bättre livskvalitet och mindre uttalad mag-tarmspecifik
ångest. Detta indikerar att IBS patienter utgör en heterogen grupp, vilket måste beaktas
såväl i det kliniska omhändertagandet som i forskning.
· En stor andel av patienterna hade till stora delar korrekt kunskap om IBS, men de var inte
nöjda med den kunskapen de hade. Patienterna ville i första hand ha information om vad de
själva kan göra för att lindra sina symtom. Detta understryker vikten av att förmedla
informationen på ett sätt som bidrar till att patienterna ges möjlighet att förstå och använda
sin kunskap.
· Patientutbildningen, IBS-skolan, utvecklades och utvärderades i en pilotstudie och var
mycket uppskattad av patienterna. Positiva kommentarer uttrycktes angående hur värdefullt
patienterna upplevde att det var att diskutera IBS relaterade frågor med andra patienter,
samtidigt som man fick vägledning av sjukvårdspersonal. Detta talar för att denna typ av
självhjälps grupper är värdefulla komplement i omhändertagandet av IBS patienter.
· Deltagande i IBS-skolan gav större positiva effekter jämfört med att få skriftlig information.
Upplevd kunskap om IBS förbättrades mer och mag-tarmsymtom och mag-tarmspecifik
ångest minskade mer i gruppen som gått IBS-skolan jämfört med gruppen som fått
guideboken. Detta talar för att IBS-skolan är en användbar metod för att förmedla
information till patienter med IBS. Det är förmodligen inte enbart en fråga om vilken
information som förmedlas, utan det är även en fråga om hur informationen förmedlas.
Gisela Ringström blev färdig sjuksköterska 1988 och började först att arbeta på en gastro-kirurgisk vårdavdelning och senare på en vårdavdelning för transplanterade patienter (njure, lever och pancreas) på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. År 1996 började hon på den gastroenterologiska endoskopiavdelningen på samma sjukhus och var kvar till 1999 då hon gick över till medicinklinikens gastroforskningsenhet, Mag-Tarmlab. Här kom Gisela framförallt i kontakt med patienter som lider av funktionella mag-tarmsjukdomar, där IBS är en diagnos. Många av dessa patienter uttryckte en stor frustration över bemötandet och informationen de hade fått i sjukvården. Detta ledde fram till att Gisela tillsammans med kollegor på enheten började titta närmare på patienternas behov av information/utbildning och så småningom utvecklades den patientutbildning (IBS-skolan) som har utvärderats i avhandlingen. Utvecklingen och utvärderingen av IBS-skolan är finansierad med FoUmedel från VästraGötalands-regionen. Det fortsatta arbete som pågår nu är bl.a. att utvärdera och jämföra olika varianter av patientutbildning vid IBS. Syftet är att identifiera metoder som är kostnadseffektiva och användbara inom både primärvård och gastroenterologisk vård.
Previous page: Avhandlingar
Next page: Åshild Olsen Faresjö