Skriv ut den här sidanSkriv ut den här sidan

Åshild Olsen Faresjö

Linköping University Medical Dissertations No. 958

 

Irritable bowel syndrome diagnosed in primary care

Occurrence, treatment and impact on every day life

                                                         

 

Socialmedicin och Folkhälsovetenskap
Institutionen för Medicin och Hälsa

Linköpings universitet
SE-581 83 Linköping
Sverige

 

Åshild Olsen Faresjö

 

Bakgrund. Irriterad tarm eller IBS är en funktionell sjukdom i mag-tarmkanalen som drabbar relativt unga människor. Sjukdomens symptom är antingen kronisk eller uppträder periodvis med magvärk, uppspändhetskänslor i magen, förstoppning och diarré eller perioder med antingen det ena eller andra. IBS är den vanligaste formen av funktionella mag- tarmbesvär och omkring 10-20 % av befolkningen har dessa besvär. Sjukdomen förekommer i alla samhällen och bland alla socioekonomiska grupper. Trots att sjukdomen inte är livshotande blir det dagliga livet allvarligt påverkat för dem som drabbas. IBS är idag ett underskattad och ofta förbisett folkhälsoproblem i befolkningen. Etiologin bakom sjukdomen IBS är multifaktoriell och behandlingen är oftast fokuserad på att lindra symptomen snarare än att bota sjukdomen. IBS förefaller att drabba kvinnor i betydligt större utsträckning än män. Det har påvisats tydliga samband mellan sjukdomen IBS och en mängd psykosociala förhållanden som psykiska symptom, sömnproblem, sexuella problem och störningar i det sociala livet, på arbetet och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Sjukdomens symptom kan för den drabbade ofta upplevas som genant och inverkar menligt på både dennes sociala liv och arbetsliv.

Syfte. Studien övergripande syfte var att studera förekomsten av sjukdomen irriterad tarm (IBS) i befolkningen och hur sjukdomen behandlas inom primärvården och vidare sjukdomens inverkan på det dagliga livet för de som drabbats av IBS.

Material och metoder. Föreliggande studie kallas LIPS (”Linköping IBS Population Study”) och består av två delar. Del I utgörs av en retrospektiv registerstudie där materialet insamlades från datoriserade medicinska journaler från tre Vårdcentraler i en definierad region. Del II är upplagd som en fall-kontroll studie. De identifierade IBS-fallen från studiens första del utgör fallen, medan deras kontroller var slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret i samma geografiska område som fallen. Datainsamlingen i studiens del II baserades på ett frågeformulär som skickades med post till både fall och kontroller. Studien genomfördes i Linköping, en kommun med omkring 135 000 invånare i sydöstra delen av Sverige. De tre utvalda vårdcentralerna har ett upptagningsområde omfattande omkring 40 000 invånare och är ansvariga för praktiskt taget all primärvård till invånarna i sitt respektive geografiska område.

 

Resultat. För kvinnor var lågt inflytande i planeringen av arbetet och inflytande över arbetstiden liksom mindre möjligheter att lära nya saker i arbetet associerat med IBS risk, även efter att data justerats i en multipel logistiskt regression för tänkbara inverkande faktorer som; mentalt tillstånd, sömnbesvär och självrapporterad hälsa. Kvinnliga IBS patienter hade betydligt lägre hälsorelaterad livskvalitet i alla uppmätta dimensioner jämfört med kvinnliga kontroller liksom lägre livskvalitet jämfört med män med IBS diagnos. I en multivariat analys framkom att följande variabler var oberoende associerade med IBS risk för kvinnor; brist på inflytande i planeringen av arbetet, förekomst av IBS sjukdom i familjen samt självrapporterad ångest och sömnbesvär. I motsvarande analys för män, var bristande inflytande på arbetstempo och förekomst av IBS sjukdom i familjen oberoende associerat till IBS diagnos. Insjuknandefrekvensen av IBS var totalt i denna studie 3.4 fall (95% CI 3.20-3.70) per 1000 personår. För kvinnor var insjuknandefrekvensen 4.6 fall per 1000 personår (95% CI 4.16-4.97) och för män 2.3 fall per 1000 personår (95% CI 2.01-2.59). Den dominerande medicinska läkemedelsförskrivningen för funktionella mag-tarmbesvär var fiber och bulkmedel, laxeringsmedel liksom syrahämmande medel. De som söker vårdcentralen för sina IBS symptom behandlas som regel av allmänläkaren vid ett vårdtillfälle utan ytterligare konsultationer. Om IBS patienten också hade andra sjukdomar, liksom i de fall man utfört rektoskopi eller olika laboratorietester ökade sannolikheten att IBS patienten skulle få en ytterligare konsultation. I en internationell komparativ analys framkom att kvinnor från Kreta i Grekland med IBS rapporterade särskilt låga värden på livskvalitet vad gällde allmän hälsa och mental hälsa i jämförelse med Svenska kvinnor med IBS diagnos.

Konklusioner: I denna studie framkommer att IBS patienter är betydligt mer drabbade och påverkade i sitt dagliga yrkesliv jämfört med befolkningen i övrigt. Särskilt kvinnliga IBS patienter rapporterar lägre inflytande över sin arbetssituation och att deras psykosociala funktion i det dagliga livet är nedsatt liksom att de har en lägre hälsorelaterad livskvalitet. Faktorer som är associerat med en IBS diagnos bland kvinnor även efter justering för inverkan av andra tänkbara faktorer är självrapporterad ångest, tidigare IBS sjukdom i familjen liksom lågt inflytande i arbetslivet. Insjuknandefrekvensen för IBS var i denna studie 3.4 nya fall per 1000 personår med en generell överrepresentation av kvinnor. IBS-patienter verkar inte vara några storkonsumenter av primärvård.

 

 

 

 


Namn:

Åshild Olsen Faresjö
E-post
: ashild.olsen.faresjo liu.se


Befattning:
Postdoc på Socialmedicin och folkhälsovetenskap
Basgruppshandlederare på kursen Hälsa-etik –lärande,HELI,HU

Arbetsplats:
Samhällsmedicin
Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Telefon:
013-228651

Utbildning/akademisk examen:

Legitimerad Biomedicinsk Analytiker (BMA):1993
Med.Dr-2006

Avhandlingens titel:

Irritable bowel sydrome diagnosed in primary care - occurance, treatment and impact on everyday life

Forskningsområde:

  • LIPS (Linköpings IBS Populations Based Study) The general aim of the epidemiological LIPS is to identify cases with functional gastrointestinal disorders through medical records in primary health care and to compare them with the general population. To establish a population based and prospective case-control study and to follow-up gastrointestinal co-morbidity among cases and controls. Further to follow-up additional co-morbidity mainly concerning; mental health, cancer diagnosis, cardiovascular diseases and muscoskeletal diseases. Another aim is also to follow-up health care utilisation in primary and hospital care for the cases and their controls.
  • Twincityprojektet: An interdisciplinary research group entitled ”Twincities Research Group” has been initiated at Linköping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linköping and Norrköping, neighbors that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, public health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how the social environment may affect public health. and gastrointestinal problems
  • 2009-Studien : Hur påverkar samhällstress, psykosociala faktorer  i olika sociala miljöer mag-tarmsymtom samt hur kan man förbättra diagnostiseringen av IBS i
  • befolkningen? –en epidemiologisk och klinisk studie i primärvården ,startar i höst.

Publikationer i urval:

Faresjö Å, Johansson S, Roos S, Faresjö T, Hallert C.Sex differences in dietary coping with gastrointestinal symptoms. Accepted in European Journal of Gastroenterology and Hepatology. 2009

 

 Faresjö Å, Groszinsky E, Johansson S, Wallander MA, Faresjö T,Timpka T.Self-reported use    of  pharmaceuticals among patients with irritable bowel syndrome in primary care.J Manage Care Pharm2008;14(9):870-877.

 

Welén K, Faresjö Å, Faresjö T. Women with functional dyspepsia are more affected in every day life than men – a case-control study in primary care. Gender Medicine 2008; 5: (1): 1-13.

  • Faresjö Å, Grodzinsky E, Johansson S, Wallander MA, Timpka T, Åkerlind I. Potential factors associated with an irritable bowel syndrome diagnosis in primary health care. Gut 2006;55 (Suppl V) A203.
  • Faresjö Å, Grodzinsky E, Johansson S, Wallander MA, Timpka T, Åkerlind I. Psychosocial factors at work and in everyday life are associated with irritable bowel syndrome. European Journal of Epidemiology 2007,22 (7):473-480.
  • Faresjö Å, Grodzinsky E, Johansson S, Wallander MA, Timpka T, Åkerlind I. A population based case-control study of work and psychosocial problems in patients with irritable bowel syndrome-women are more seriously affected than men. American Journal of Gastroenterology 2007;102(2):371-379.
  • Faresjö Å. Anastasiou F, Lionis C, Johansson S, Wallander M-A, Faresjö T. Health related quality of life among IBS patients in different cultural settings. Health and Quality of life outcome, 2006.Mar27;4(1):21-.
  • Faresjö Å. Grodzinsky E, Foldevi M,Johansson S, Wallander MA. Patients with IBS in primary care appear not to be heavy health care utilisers. Alimentary Pharmacology&Therapeutics.2006;23(6):807-811.
  • Faresjö Å. Grodzinsky E, ,Johansson S,Wallander MA. Foldevi M. Patients with irritable bowel syndrome in Swedish primary care. European Journal of General Practice 2006;12:88-90.
  • Lionis C, Olsen-Faresjö Å, Anastasiou F, Wallander M-A, Johansson.S. Faresjö T Measuring the frequency of functional gastrointestinal disorders in rural Crete: a need for improving primary care physicians' diagnostic skills. Rural and Remote Health 5:409(online), 2005.
  • Roel E, Faresjö Å, Zetterström O, Faresjö T. Perinatal, social and enviromental factors and the risk for childhood asthma in a 10-year follow-up. Pediatric AsthmaAllergy & Immunology.2004;17(2):136-145.
  • Lionis C, Olsen-Faresjö Å, Skoula M, Kapsokefalou M, Faresjö T. Antioxidant effects of herbs in Crete. The Lancet, 1998; 352 (December 19/26): 1987-8.
  • Leandersson P, Olsen-Faresjö Å, Tagesson C. Green tea polyphenols inhibit oxidant-induced DNA strand breakage in cultured lung cells. Free Radical Biology and Medicine, 1997; 2: 253-242.