• Startsida
• SEGP
  • Om föreningen
    • Presentation
    • Stadgar

      • ---

    • Historik
    • Årsmötesprotokoll 2010
  • Styrelsen
  • ESGENA
    • Gunilla Strand ESGENA representant
      • Rapport
    • ESGENA News
    • Länkar ESGENA
  • UEGF
    • UEGF News Juni
  • Valberedningen
  • ECCO
  • Inbetalningskort
• Bli medlem
• Länkar
• Kongresser/Utbildningar
  • Översikt
  • Controversies in Gastroenterology & Liver Diseases Prag 23-26/9
  • 18th United European Gastroenterology Week
    • GI and Liver Stem Cells Symposium
  • Endo Club Nord
  • SADE 2011
  • ECCO 2011
  • Stockholms Levervecka 2011
  • Svenska Gastrodagarna 2011
  • The XLII Nordic Meeting of Gastroenterology
• Stipendier
  • Stipendier
  • Ansökningsblankett
  • Kriterier
  • Kriterier Olympusstipendiet
  • Riksförbundet mag och tarmsjuka
• Läsvärt
  • Gastrokuriren
  • Avhandlingar
    • Faktorer som har betydelse för sjv.konsumtion vid IBS, samt nytta av pat.utb.
    • Irritable bowel syndrome diagnosed in primary care Occurrece, treatment and impact on every day life
    • Livskvalitet vid inflamatorisk tarmsjukdom
  • fördjupningsarbete endoskopikerutb
    • Gastrointestinal tuberkulos
    • Kärlförändringar i mag-tarmkanalen
    • Kvalitet vid endoskopier
    • Etiska aspekter vid endoskopiska undersökningar
    • Ulcussjukdomen
    • Irritable bowel syndrome-IBS
      • Irritable bowel syndrome-IBS del 2
  • job-line
    • 1.Introduktion 2.Filosofi 3.Kvalifikationer & kompetens
    • 4. Kunskap & ansvar
    • 5. Tjänstebeskrivning
  • Recept
  • Fördjupningsarbeten endoskopikerutb 2009
    • Esofaguscancer paliativ vård med stentbehandling
      • Esofaguscancer fortsättning
    • Gastrit
    • Kan information ersätta intravenös sedering
• Reseberättelser
  • SADE 2010
    • Marie Ellberg SADE
    • Marja-Liisa Häkkinen
  • ECCO 2010
  • Svenska Gastrodagarna i Stockholm 2010
    • Inger Gustafsson
    • Katri Huikuri
    • Ruth Svedlund
    • Birgitta Lindberg
    • Marie Wennberg
    • Anita Belin
  • Nordiska Gastrodagarna 2010
  • UEGW 2010
    • Marie Wenåker
    • Maria Larsson
    • Eva Flinke Carlsson
    • Lena Flodqvist
    • Ewa Lestander
  • Shering-Ploughs IBD-stipendium
    • Susanna Jäghult 2008
    • Lena Oxelmark 2008
  • Olympusstipendiet
    • 2010 Veronica Fronda
    • 2009 Åsa Gilstring
  • Reseberättelser 2009
    • Lavinia Ster ECCO 2009
    • Christina Eriksson Sv.G
    • Lotta Langer Sv.G
    • Ingrid Rothman Sv.G
    • Birgitta Hammarlund Sv.G
    • Mona Hansson Sv.G
    • Ann-Christin Jaensson
    • Orania Sennevall
    • Ellenor Söderlund UEGW
    • Monica Boman Galiamoutsa UEGW
• FOTO-arkiv
  • Köpenhamn 2010
  • Svenska Gastrodagarna i Stockholm 2010
• Hygienriktlinjer

Skriv ut den här sidan

Susanna Jäghult 2008

Utvärdering av patientvården på Danderyds Sjukhus AB

gällande hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med

inflammatorisk tarmsjukdom

Susanna Jäghult, Leg. sjuksköterska, Doktorand, Dag Risberg, Överläkare, Danderyds Sjukhus AB

Bakgrund

IBD-verksamheten på Danderyds Sjukhus AB består av en IBD-mottagning som hör till Gastromottagningen. Två sjuksköterskor arbetar på denna och har öppet vardagar kl.07.30-16.30. Någon speciell telefontid finns inte utan telefonen är öppen under mottagningens öppettider. När ingen möjlighet finns att hantera telefonsamtal finns en telefonsvarare som lyssnas av regelbundet. Alla patienter har en patientansvarig läkare. De patienter som har en stabil sjukdom med medicinering som fungerar väl får dock årliga kontroller med sjuksköterska. Dessa kontroller sker oftast per telefon. Patienterna får innan lämna blodprover och fylla i formuläret Short Health Scale (se nedan). De uppmanas i kallelsen att inför telefonsamtalet ha en lista över aktuell medicinering och eventuella frågor. Patienter med akuta symtom får i regel ett läkarbesök bokat på mottagningen inom ett dygn. Målsättningen är att alltid ta hand om IBD-patienterna på mottagningen istället för att de söker på akutmottagningen. Möjlighet till direktinläggning på avdelningen finns om detta krävs.

En gång varannan vecka finns möjlighet att diskutera komplicerade IBD-ärenden på gemensam rond med gastroenterolog, kirurgläkare, röntgenläkare, patolog och IBD-sjuksköterska. Denna rond fungerar både som diskussionsforum för att gemensamt komma fram till bästa behandling hos enskilda patientfall men också som utbildningstillfälle.

Gemensamma mottagningsbesök har införts för att underlätta för patienterna som sköts av både gastroenterolog och kirurgläkare. Patienten kallas till Gastromottagningen och får där träffa både gastroenterolog och kirurgläkare samt ibland även stomiterapeut och IBD-sjuksköterska.

En gång i månaden träffas Gastroenhetens IBD-team. Det består av två IBD-sjuksköterskor och två gastroenterologer. Syftet är att kontinuerligt diskutera IBD-verksamheten när det gäller mål, åtgärder av eventuella problem osv. Vid vissa träffar medverkar även dietist och kurator.

Patienterna med IBD får återkommande, upprepad information om att alltid höra av sig till IBD-mottagningen om de får symtom från sin sjukdom eller har frågor eller funderingar. Vi själva upplever att vi har en bra tillgänglighet och en väl fungerande kontinuitet när det gäller sjuksköterskorna. Kontinuiteten har alltid varit svårare när det gäller läkarna då den försvåras av jourer, avdelningsronder och endoskopipass.

IBD-mottagningen startade 2003 och har ökat sin verksamhet under åren. Från början sköttes den av en sjuksköterska. IBD-mottagningens verksamheten bestod då i

• telefonrådgivning,
• informera nydiagnostiserade IBD-patienter,
• information- och stödsamtal med inneliggande patienter,
• ansvara för IBD-skolan,
• undervisning till personal,
• hantering av provtagning vid Tiopurinbehandling.
• uppdatera pm och patientinformationsblad

Ovanstående uppgifter sköts fortfarande av IBD-mottagningens sjuksköterskor men dessutom har detta tillkommit:

• Remicadebehandlingar,
• Humirainsättningar samt fortsatt stöd till dessa patienter,
• årlig kontroll av ”stabila” IBD-patienter (se ovan),  
• uppföljningssamtal med patienter som varit hos läkare och fått medicinering på grund av skov,
• Aferesbehandlingar

Då IBD-mottagningar är en relativt ny form av mottagning och IBD-sjuksköterskans roll ännu inte är helt klarlagd kände vi ett behov av att utvärdera vården av patienter med IBD. 2004 gjorde vi därför en enkätundersökning med syfte att undersöka hur IBD-patienter mår i deras HRQOL. Denna första undersökning fungerar som ett slags utgångsvärde för HRQOL hos patienter med IBD och som sköts på Danderyds Sjukhus AB. Nu har vi gjort en uppföljande enkätundersökning för att jämföra med den tidigare.

Metod 

Vi har använt Short Health Scale (SHS) för att utvärdera vårt arbete med patienter med IBD. SHS är en enkät som visat god validitet och reliabilitet när det gäller att mäta HRQOL hos patienter med IBD (17,18). Den innehåller fyra frågor där patienten får gradera sitt svar på en 100 millimeter lång visuell analog skala. Vi lade dessutom till två frågor som handlade om hur många skov de haft senaste året och om de hade kontinuerliga besvär av sin tarmsjukdom. 2004 gjordes den första undersökningen. Vi skickade ut SHS samt ett brev med information om studien till samtliga patienter med IBD och som sköttes på Danderyds Sjukhus AB. Patienterna som valde att delta fick fylla i skriftligt samtycke samt skicka tillbaks ifylld SHS i medskickad färdigfrankerat kuvert. 621 patienter tillfrågades och 469 tackade ja (75%).Under höstterminen 2008 gjordes ett nytt utskick och samtliga patienter med IBD som går på kontroller på Danderyds Sjukhus AB fick förfrågan om att fylla i SHS. Utskicket skedde på samma sätt som 2004 med skriftlig information om studien samt skriftligt samtycke för de som önskade medverka. 745 patienter tillfrågades och 490 tackade ja (66%).

Statistik

T-test och Chi-2-test har använts för att jämföra de två undersökningstillfällena samt för att jämföra ulcerös colit och Crohn och män och kvinnor. Ett p-värde på <0.05 har ansetts som statistiskt signifikant.

Resultat

Bakgrundsdata från undersökning 1 och 2 visas i tabell 1.

Tabell 2 visar jämförelse av de två undersökningstillfällena. Ingen signifikant skillnad kunde hittas vilket kan innebära att patienterna inte förändrats i HRQOL under de fyra åren.

Vid analys om det skiljde sig mellan män och kvinnor visade ingen skillnad förutom frågan om kontinuerliga besvär. Vid båda undersökningstillfällena rapporterade fler kvinnor än män mer kontinuerliga besvär. Patienter med Crohns sjukdom rapporterade signifikant lägre poäng på alla frågor i SHS än patienter med ulcerös colit vid båda undersökningstillfällena (tabell 3).

Slutsats

Vi har vid två undersökningstillfällen med fyra års mellanrum inte kunnat hitta några skillnader i HRQOL hos patienter med IBD på Danderyds Sjukhus AB. Vid båda undersökningstillfällena syns dock tydligt att patienter med Crohns sjukdom har en sämre upplevd HLQOL jämfört med patienter med ulcerös colit. Detta är betydelsefull information när det kommer till vård och behandling av dessa patienter. För att förbättra patienternas HRQOL är viktigt att i tidigt skede ge patienterna information/utbildning och stöd, både enskilt och i grupp. Att patienterna känner trygghet i att alltid veta vart de kan vända sig med frågor eller om de har symtom kan också förbättra HRQOL. Och enligt resultaten i denna undersökning är det patienterna med Crohns sjukdom som är i störst behov av detta. Vi upplever också att SHS är en bra och enkel mätmetod för att utvärdera patientvården när det gäller HRQOL.

Tack

Tack till Schering Plough och SEGP för stöd att slutföra denna rapport.